jagochmohammed

Sitter o tar det lugnt i soffan o matar Hammody. Idag har min syster med man o barn varit här o det var väldigt trevligt. Jag gillar när det är nån man verkligen känner o speciellt familj som man bjuder hem för då behöver man inte va så himla trevlig hela tiden. Haha eller alltså man ska ju inte vara otrevlig men man kan liksom va sig själv fullt ut. Min systerdotter hade gjort en extremt god morotskaka med fem kg glasyr på, vilket inte gjorde den mindre god precis. Själv hade jag köpt lite ätbart istället. Egentligen vill jag ju självklart va en sådan som bakar själv men på senaste tiden har jag verkligen inte haft tid. Köp- grejer kan ju också va goda men det känns inte lika kul. Jag fick ett presentkort till Farsta centrum av de. Jag gillar presentkort för jag brukar alltid köpa nåt bra för dem, inte typ mascara eller strumpor, utan nåt som man har länge så att man kan minnas att det där fick jag av den eller den. Förresten, det viktigaste av allt, sköterskan sa igår att Hammodys operation antagligen blir nästa vecka eller veckan därpå. Ansvarig för väntelistan ska ringa mig på måndag och gör hon inte det så ringer jag själv. På måndag har Hammody en till kamera-undersökning av halsen också, för att se om omognaden som gör att han låter när han andas börjar växa bort eller inte. På måndag fyller jag dessutom 28 år.

I väntan på Criminal Minds började jag lyssna på gamla låtar som jag lyssnade på i femtonårsåldern när jag hade min hip-hop-period hehe. Detta var en av mina favoritlåtar, tycker den är så vacker men väldigt hemsk. Kan fortfarande än idag inte lyssna på den utan att börja gråta. http://www.youtube.com/watch?v=8sO9jnNTVRo

Idag var jag och Mohammed på habiliteringen. Allting började bra även om vi var ute i senaste sekund, fast vi hade hunnit om det inte hade gått som det gik med parkering. Berättas bör att jag kvällen innan satte in de pengar jag har kvar för månaden på mitt sparkonto. Jag är en sådan som lätt gör av med pengar på kortet men om jag har kontanter så tänker jag lite mer på vad jag köper. Så jag hade bara kontanter med mig. Men varenda himla parkeringsautomat runt habiliteringen tog bara kort. Så efter att först ha irrat omkring och försökt hitta en parkering i 15 minuter och blivit lisken påtutad av två andra fordon så hittade jag ett stort parkeringsområde vid kanalen som ligger nära. Där kunde man checka in med sms- biljett. Hysterisk som jag var lyckades jag då inte fatta hur jag skulle skicka ett sms till ett nummer som inte var en kontakt. Jag försökte och försökte men det gick inte. Nu började hysterin att smyga sig på och likaså gråten, det kändes som en som där dröm där man springer och springer men aldrig kommer fram. Observera att jag redan är försenad och det är ingen som svarar när jag ringer för att säga att jag är på väg plus att jag redan irrat omkring i femton minuter. Till slut ringde jag istället för att checka in men då behövde man ett bankkort med täckning, och det hade jag ju inte vilket jag förbannade mig själv för. Jag kunde ju ha sparat typ 100 kr på kontot, just för detta ändamål. Till slut åkte jag till Liljeholmsgallerian vilket ligger en bra bit ifrån habiliteringen. Där kunde man iaf betala med mynt. När jag sedan skulle ta ut vagnen så öppnade sig inte bakluckan. Och baksätet är helt fullt eftersom vi har tre barnstolar där Mashallah. Så jag fick krypa/klättra in för att kunna kasta ut vagnen genom dörren. Till slut fick jag ut vagnen och så sprang vi till habiliteringen. På vägen kände jag hur tårarna var nära, egentligen var det väl inte så farligt men jag antar att jag har en del stress och oro som gärna vill komma fram och då är väl sådana här situationer ett bra tillfälle för det... Mitt humör var som en liktorn när vi väl kom fram. Men det vände snabbt tack vare de underbara personerna på habiliteringen. Först fick jag hjälp med vad jag skulle tänka på när jag skulle fylla i ansökan om vårdbidrag. Under tiden stod psykologen och gullade med Hammody som var på riktigt bra humör. Han fick mycket beröm för att han var så bra på ögonkontakt och interaktion, Mashallah. Det gjorde mig väldigt glad. Vi fick också träffa logoped som inte tyckte att han behöver någon gomplatta, han verkar vara ganska stark i muskulaturen tyckte hon. Sist men inte minst fick vi en "Tumble form" som vi ska få låna så länge vi behöver den. Det är som en liten stol eller vad man ska säga som han sitter riktigt stadigt i. Det är supergulligt, han ser ut som en liten kontorsnisse när han sitter i den. Den kommer vara riktigt praktiskt när han ska äta sina smakportioner och sin gröt. För övrigt har jag under eftermiddagen känt mig extremt trött och orkeslös, har försökt att aktivera mig lite med barnen med Lego- lek, men det blev en hel del filmtittning också. Efter att barnen somnat har jag bara slappat och nu väntar jag på Criminal Minds kl. 23. Imorgon är det inga aktiviteter, riktigt skönt faktiskt. Hoppas att jag känner mig bättre imorgon så jag verkligen kan njuta av barnens sällskap, jag älskar när det är liv och rörelse i huset och ibland tycker jag till och med att det är trivsamt när det infinner sig något slags kontrollerat kaos. Då känner man att det finns liv här hemma och att man har en härlig familj alhamdulillah.

Ja vad har egentligen hänt i veckan? Jo, bl.a. har jag varit med Mohammed på öronundersökning. Han fick små plattor på huvudet o sen skulle han sova, annars kunde man inte göra undersökningen. Det fattade han såklart och ville reta mig, så han tog riktigt lång tid på sig att somna. Efter ett tag vaknade han och ville inte somna om igen. Men vi hann göra ena örat iaf, dit läkaren kom ner till ca 40 decibel, vilket är klart godkänns hörsel. Dock hade hon velat komma lite lite längre ner i decibel men hon trodde att det berodde på att han har sond och var lite snorig. Eller en lätt hörselskada tillade hon. Konstigt nog tänkte jag bara, "jaja men det är ju en godkänd hörsel iaf". Nu för tiden är kg så tacksam för allt som är bra och fungerar. Igår var Aida och Issam hos morfar och mormor hela dagen och jag va på stan med en mycket kär väninna till mig. Jag som inte handlat kläder till mig själv på typ två år hittade faktiskt två tröjor,en undertröja, vinterskor, ett armband, ögonskugga och lösnaglar:-D Hehe det sistnämnda får mig alltid att känna mig lika kvinnlig även om de är jobbiga att ha på sig. Idag har vi bara softat jag och Kidsen. Legat i soffan o kollat på Pippi. Vid 19.30 hade killarna somnat så då satte jag och Aida oss och fikade med mjölk och rostade mackor o levande ljus. Det var riktigt mysigt. Nu har Aida också somnat. Så nu är jag helt ensam tills Ayman kommer upp, han har jobbat där nere hela dagen. Jaja, imorgon är det äntligen dags för habiliteringen. Ska få hjälp att skriva en ansökan samt få remiss för gomplatta. Sist men inte minst vill jag ha mer övningar som jag kan göra med Hammody. Jag ska också kolla upp nåt som heter "Karlstads-modellen" som tydligen är bra för barn med ds. Till sist vill jag bjuda på det vackraste citat jag hört i mitt liv tror jag: EN MORS KÄRLEK ÄR EN NATURKRAFT UTAN MOTSTYCKE.

Har blivit lite snålt med bloggande på sistone. Känner mig allmänt trött ganska ofta, har antagligen järnbrist. Imorgon bär det av till föräldragrupp på Tittut, hoppas det blir lika härligt som vanligt. På onsdag är det fotografering på förskolan så då blir det två stiliga ungar som går till förskolan. Idag har jag varit på dåligt humör på.förmiddagen. Allt kändes hopplöst. Men sen blev det bättre på eftermiddagen.