jagochmohammed

På måndag blir Mohammed tre och en halv månad gammal. Hans utveckling går sakta men säkert framåt och jag blir lika lycklig varje gång jag ser att han kan någonting nytt. Med de andra barnen höll jag inte riktigt reda på när de kunde vad, men jag antar att det blir speciellt med en barn som man inte vet kommer följa "det normala". I vilket falla som helst har Mohammed nu börjat le!!Första leendet fick jag tisdagen den 23 augusti, på morgonen innan vi skulle gå till föräldragruppen på Tittut. Det var så fantastiskt så jag började gråta såklart, jag har aldrig i mitt liv skådat ett så vackert leende. jag smälte totalt. Efter det får man ett leende lite få och då men han är inte precis generös med dem. Men det är lika bra, man måste få kämpa lite här i livet. Mohammed har också börjat lyfta på huvudet ganska rejält när jag lägger honom på mage. Vrida på huvudet i magläge har han kunnat sedan han föddes. Han har också sedan någon månad tillbaks börjat följa saker med blicken. Ja det är min lilla Mohammed det, tillsammans med sina syskon är han den största kärleken i mitt liv. Han är min bebis och kommer alltid vara min bebis hur stor han än blir.