Söndag
Ännu en dag har passerat, ännu en dag utan min pappa. Många dagar utan att träffa min pappa har passerat i mitt liv men då har jag alltid vetat att han funnits där. Jag önskar bara så mycket att jag tagit mer vara på tiden. Som idag när jag var med småbarnen och mamma och handlade i Skogås. Tänk om pappa hade väntat därhemma, såsom han alltid gjorde förut. Jag hade kunnat ge i princip vad som helst för det. Hur mycket jag än skulle ha att ge spelar dock ingen roll, min pappa kommer inte tillbaks för det. Det närmaste jag kommer är hans Tempur- kudde, den luktar faktiskt fortfarande lite som pappa, om än ytterst lite.
Min högsta önskan är att åtminstone få drömma om min pappa. Det skulle vara underbart och jag är övertygad om att jag får göra det snart. Att allt som händer är en verklighetstrogen mardröm har jag gett upp. Jag inser att det sker på riktigt, men om jag verkligen förstått att min pappa är borta, vet jag inte riktigt.
Kommentarer
Trackback
